På sätt och vis har jag förlorat min plats i världen. I flera månader har jag stått med huvudet nere i dammiga lådor och bland högar av avlagda tonårsjeans, lego, mjukisdjur, bebiskläder, tecknade huvudfotingar från dagis och Spidermans motorcykel. Jag… Fortsätt läsa
I maj för 26 år sedan hade vi just kommit hem med vår första unge. Jag promenerade i solen utmed Svartån och försökte komma underfund med vad en mamma var för en varelse. Med tiden skulle jag förstå att jag… Fortsätt läsa
Man får ett barn. Och plötsligt pluggar han på universitetet. Man får ett barn. Och innan man hinner blinka har hon tagit studenten och skaffat jobb. Man får ett barn. Och i nästa stund skriver han artiklar i tidningen. Det… Fortsätt läsa
Oavsett vad som kommer att hända med det jag skriver i framtiden så är nog det här min viktigaste publicering ever. Att min dotter väljer en av mina texter när hon gör sin första tatuering. Orden skrev jag till hennes… Fortsätt läsa
Hittade en lapp i mina gömmor. Måste ha varit en ovanligt tröttsam dag. Sommaren 1997 skulle jag tro. Då var jag höggravid med mitt tredje barn. När man ser magen blir ju rädslan för att ryggen ska gå av fullt… Fortsätt läsa
En unge fyller år. Man slår in presenter och gör en tårta. Minns hur det var då, för 23 år sedan. Att jag klarade det. Att det kom ut en liten människa. Att vi fick åka hem med den lilla varelsen… Fortsätt läsa
Jag letar i mina gömmor och hittar en skatt från förr. Ett barn Du lutar pannan mot min kind Ditt mjuka hår kittlas lite Du luktar sött Du värmer mig Då står tiden stilla Ett barn Vårt barn Tre saker… Fortsätt läsa
När mina barn var små pyntade vi det lilla trädet på radhustomten med färgglada påskfjädrar varje år. Barnen frågade varför. “För att vi ska kunna föreställa oss hur vackert det blir när allt blommar igen, efter den långa kalla vintern”,… Fortsätt läsa
När pojken klär sig i sin första kostym förskjuts mammans tillvaro en aning. Världen ser likadan ut. Stora gatan trafikeras av samma bussar och polisbilen som svänger in på Slottsgatan har samma färger som i morse. Butiken tvärs över gatan… Fortsätt läsa
Vaknar sakta och förstår att den människa som är jag behöver ett annat tempo. Jag har tusen frågor men inga svar. Jag har jordlukt i näsan men ingen fast mark under fötterna. Jag vinglar, stannar, och tappar alla måste och… Fortsätt läsa