Mitt barn och alla barn

För en liten tid sedan skrev Philip Wildenstam ett fint tal till en namngivningsceremoni. När jag läste det kom jag att tänka på en text jag skrev till min dotter för snart 13 år sedan. En text som sedan använts vid flera dop och namngivninshögtider. Läste den igen och insåg att jag fortfarande tycker om den. Dessutom ger den mig ett nästan fysiskt minne av hur det var att ha bebis.

Mitt barn

Du lutar pannan

mot min kind

Ditt mjuka hår

kittlas lite

Du luktar sött

Du värmer mig

Då står tiden stilla

Ett barn
Vårt barn

Tre saker önskar jag dig

Hopp
så att du orkar leva
i en värld som är svår att förstå
Mod
så att du vågar stå upp
för det som är rätt
Ro
så att du inte springer ifrån
tillvarons mysterier
Ett löv som faller
En stjärna som gnistrar
En hand som tröstar
Det, är livet

Älskade barn

Din vandring har börjat

och jag kan bara följa med
en liten liten bit
Men jag ska se dig
när du färdas
i morgondagens land
Och be
att när du når sin smärta
så ska den leda dig rätt
och mitt i det svåra
ska det finnas skratt som lindrar
och tårar som läker
Och kanske
kan du komma tillbaka
och vila hos mig ibland

Med din panna

mot min kind

6 kommentarer

  1. Väldigt fint, önskar jag sett den tidigare så kunde jag snott den. Men Signes namngivning var ju i söndags så nu är det försent.
    Ha en bra dag!

  2. Hej! Vad fint du skrivit! Jag som har bebis hemma känner igen mig. Du, jag har mejlat dig flera gånger utan att få svar – har du ny adress? Du kan väl mejla mig på fullbokhylla@yahoo.se så vi får kontakt! Hoppas allt är bra!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

* Vänligen kryssa i ruta för att godkänna

*

I agree

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.