Friheten är fantastisk men den är inte trygg

Jag jobbade som dagstidningsjournalist hela 90-talet så att bli publicerad offentligt var inget nytt för mig. Men känslan av att kunna publicera precis vad jag ville, utan godkännande av någon nyhetschef eller annan överordnad var fullständigt berusande.

En egen elektronisk tryckpress

Första gången jag hörde talas om World Wide Web jobbade jag fortfarande på VLT och skickades ut till Mälardalens högskola där en ung student visade mig hur han kunde se kaffebryggaren på en annan högskola i en livesändning på sin dator. Jag förstod inte alls vad det var jag såg. Det skulle dröja ända till 2009 innan jag fattade. Den stora grejen med internet är ju att det ger varenda människa möjlighet att ha en egen liten elektronisk tryckpress hemma. Varenda människa kan skriva precis vad de vill och publicera det för hela världen att läsa. Det var då jag startade den här bloggen. Jag kan inte påstå att jag använde min nyvunna frihet att till något världsomvälvande. Snarare provade jag mig fram försiktigt och med lätta steg. Hur känns det att berätta om en förhoppning? En aning av förälskelse? En övertygelse? En oro? En åsikt? En sorg? Ropade jag ut i intet eller fanns det någon där ute som tog emot? Vad går att berätta och vad ska hållas privat?

Hur var det förr?

För inte särkilt länge sedan så hade vanliga människor väldigt små möjligheter att uttrycka sig offentligt. När jag arbetade som journalist på 90-talet så var offentlig publicering egentligen bara möjlig för tre grupper: journalister, författare och makthavare. Övriga kunde möjligen få sin åsikt publicerad på lokaltidningens insändarsida och var för övrigt hänvisade till arga lappar i tvättstugan, föreningsblad och underjordiska fanzines. Förändringen till dagens situation är enorm. Jag, och många med mig, menar att det är en förändring lika stor som när Gutenberg uppfann sin tryckpress runt år 1440. Tryckpressen som gjorde det möjligt att massproducera böcker. Redan omkring år 1500 hade cirka 40 000 böcker tryckts i en sammanlagd upplaga av 10 miljoner. Tidigare hade det tagit upp till tre år att framställa en enda handskriven bok. Följden blev att nya idéer och upptäckter spred sig snabbt över hela Europa och inspirerade människor till nya tankar. Kyrkan och kungamakten hade plötsligt inte längre monopol på informationsspridningen. De kunde inte längre undertrycka ”kätterska” vetenskapliga förklaringar på naturfenomen, eller angrepp på monarkin och påven. Reformationen och Upplysningen hade troligen inte kunna äga rum utan tryckpressen.

100 år av krig

Vi har lärt oss att det som hände i och med tryckpressens intåg i världen är något bra. Och det är det ju. Mycket av vårt moderna, västerländska samhälle har sin grund där. Men vi glömmer bort att tryckpressen också skapade oro och kaos. Jag blir påmind om detta av Jonathan Lundqvist som är ordförande i den svenska sektionen av Reportrar utan gränser. I ett samtal med Aron Flam om yttrandefrihet i podden Dekonstruktiv kritik säger Jonathan Lundqvist att den informationsteknologiska revolution som vi just nu upplever kommer att fortsätta under lång tid och ställa oss inför nya utmaningar i hundratals år framåt. Han påminner om att tryckpressen gav upphov till 100 år av krig i Europa eftersom de maktstrukturer som hade burit upp samhället inte fungerade längre. Och nu händer samma sak igen. Vi kommer att få uppleva maktförflyttningar i samma storlek igen och vi har bara sett början.

Det har blivit svårt att navigera…

Jag tror att han har rätt. Vi vet inte längre vad vi ska tro på. Politikerna tjafsar mest och verkar i första hand vara sysselsatta med sin egen karriärutveckling. Från tusen olika håll kommer det påbud om vad vi ska tycka och vad vi inte ska tycka, vad som är bra för oss och vad som inte är bra, och ingen kan riktigt hjälpa till att reda ut vad som är relevant att lyssna på och vad som är rent skojeri. När jag började hänga på nätet och på sociala medier verkade det finnas en slags inbyggd reningsfunktion som gjorde att de värsta dumheterna flöt till botten på grund av att det fanns smarta och tänkande människor som lyfte fram fakta, motbevisade det som inte stämde och manade till eftertanke. Så är det inte längre. Och tyvärr känns det som om även många redaktioner har backat från sitt uppdrag att ge oss relevanta och kontrollerade uppgifter som kan hjälpa oss att navigera i världen. För mig verkar det som om jakten på virala succéer, klick och att vara först ofta vinner över eftertanke och faktakoll.

…men det är vansinnigt spännande!

Jag säger inte att det var var bättre förr. Jag är övertygad om att internets frihet kan ge oss en ökad och mer meningsfull yttrandefrihet som på sikt kan ge en bättre form av demokrati. När rätten att publicera sig var förbehållen några få grupper så styrdes den information vi matades med givetvis hårt och vi kommer aldrig att få veta vad det var vi inte fick veta eller ta del av. Jag har på senare tid funderat mycket över vilka av mina mest grundmurade åsikter, de som grundades redan under uppväxten, som är resultatet av ren propaganda. Men trots att den nya öppenheten är bra så är det svårt att navigera just nu. Och precis som Jonathan Lundqvist så tror jag att vi kan se fram emot stora förändringar i former som vi inte ens kan föreställa oss. Det är både läskigt och spännande.

 

Avsnittet av Dekonstruktiv kritik med Jonathan Lundqvist är för övrigt värt att lyssna på i sin helhet. Han och Aron Flam pratar intressant och ingående om yttrandefrihet och censur i den nya globala, digitala världen.

Om tryckpressens påverkan, från Wikipedia 

Foto: Richard Rutter på Flickr under CC-licens Bilden föreställer en del av typerna till Gutenbergs bibel, perfekt rekonstruerade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *