De som oroar sig

Jag hör att vi är mer oroliga än vi brukar vara, vi människor, och då kommer jag att tänka på pojken Klas och hans pappa Agne som jag lärde känna för nästan exakt fyra år sedan. Jag läser vad jag tänkte då om Tomas Bannerheds Korparna och tycker att det håller än:

Det finns människor som klarar av tillvarons oförutsägbarhet. Som ser hur förfärligt sårbara vi är, hur illa det kan gå, hur fort det kan ta slut, och som trots det lever som om inga faror fanns. Klas pappa Agne är av en helt motsatt sort. De som oroar sig. Som ser faror i allt som sker. Som läser tecken och aldrig vädrar något annat än fara. Som slåss med demoner dag som natt.

Det går illa för Agne. Hur det går för Klas är det ingen som vet. Men vi vet att en gång var Agne en ung pojke med läshuvud och drömmar. En gång var det Agne som drog sig undan till skogen och ristade in sina initialer i den flata stenen i gläntan.

Hur överlista demoner som ärvs från generation till generation? Inom kristendomen finns det ett begrepp som på svenska kallas arvssynd. Inom den moderna kyrkan brukar man undvika att prata om arvssynd men jag har hört förklaringar som går ut på att när ett barn föds så är barnet ett med sin släkts och med hela människosläktets  tillkortakommanden men att detta kan tvättas bort genom frälsning. Det skulle då vara det som sker vid dopet. Det tror jag inte alls på och jag tycker att namnet är olyckligt eftersom det antyder att barnet ärver en synd, och på så sätt blir en syndig varelse.

Däremot tror jag att begreppet arvssynd är användbart om det får betyda att barnet ärver det nödvändiga arbete som tidigare generationer försummat att göra. Agnes pappa slogs med sina demoner men kunde inte hantera dem på annat sätt än att lämpa över dem på Agne. Agne lyckades inte heller ta död på sina demoner. Istället pyste han ut dem över sin familj i form av en ständig skräck för undergången och domedagen, en skräck som fick hela familjen att gå som på nålar. Så hur ska det går för Klas, som vid 12 års ålder står med tre generationers arbete framför sig. Kan han bryta förbannelsen eller kommer han att föra arvet vidare, till sina barn?

Det är arvssynd.

Och Korparna är en förbannat bra bok!

Mer om Korparna:

Det är något som inte är som det ska

Det moderna och uråldriga sida vid sida

”Mig blir ni inte av med”

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *