Blev jag större?

Bild med text Be the bigger person

Uppmaningen har mött mig varje morgon under hela 2018. Be the bigger person. Jag har en ny varje år, upptejpad på min kylskåpsdörr. En mening eller en uppmaning som hjälper mig att ta ut riktningen för året och som håller mig kvar på vägen när det blir vingligt. I en nyårskrönika i VLT för ett år sedan skrev jag:

”Jag tror att jag kan bli en större människa om jag lyckas sträcka på mig lite och inte ständigt tror att världen dömer mig. Om jag försöker tolka andra människors beteende välvilligt istället för att tro att allt som händer är en gigantisk konspiration riktad mot mig personligen. Det är lätt att få för sig att man är offer för det ena eller andra och att det är därför det inte blir som man tänkt sig. Men den som är vuxen på riktigt accepterar att det inte finns några gyllene biljetter. Inga genvägar. Allt beror på mig och vad jag gör med min stund på jorden.”

Hur har det gått då?

Ja, nu skulle jag ju önska att jag kunde berätta om alla områden där jag har blivit en bättre, stadigare och mer storsint människa. Och jodå, jag har lyckats ibland. Jag har blivit lite bättre på att stå kvar och tänka ett varv till när jag får lust att beklaga mig över livet orättvisor och jag tror att jag lyssnar lite mer på de människor som är viktiga för mig. Men jag har lång väg kvar att gå. Kanske måste den där uppmaningen sitta kvar på min kylskåpsdörr under resten av mitt liv. Det faktum att jag tog ett moget och vuxet beslut igår betyder inte att jag kommer att göra samma sak idag. Livet ställer mig ständigt inför nya utmaningar och nya situationer där jag kan hemfalla åt bitterhet och offertänkande.

Det som däremot har hänt är att jag har hittat inspirationskällor. Gemensamt för dem är att de verkar vilja lära mig att se livet så sant jag kan, se det precis som det är, och lära mig att leva i det. Att acceptera mitt öde och livets förfärliga tragik och ändå finna det meningsfullt och till och med njutbart.

Konsten att hålla sig på rätt köl

Författaren Michel de Montaigne anser att det inte finns någonting som är lika vackert och legitimt som att spela rollen som människa på ett ordentligt sätt. Att vara medelmåttig, menar han, innebär att man accepterar att man är som alla andra, och att man bär det mänskliga tillståndet i sig. Av Montaigne lär jag mig att sträva efter jämvikt: ”konsten att hålla sig på rätt köl, så att du inte triumferar när saker och ting går bra men inte heller störtar ner i förtvivlan när det går fel. Att uppnå detta ger dig kontroll över dina känslor, så att du inte slås sönder och släpas runt av känslorna som ett ben bland en flock hundar.”

Finn nya vägar

Lagertha är en av huvudpersonerna i TV-serien Vikings. Lagertha är gift med Ragnar Lothbrok och hon brukar jorden, älskar sin man, uppfostrar sina barn och är en hjälte på slagfältet. Men hon förlorar också en dotter och hon får flera missfall och en dag kommer Ragnar hem från en av sina resor med en andra hustru som han hoppas ska ge honom de söner han önskar sig. Lagherta säger: ”Jag älskar dig mer än livet men det här kan jag inte stå ut med”. Och hon ger sig av. Sårad men stolt. Sörjer. Läker. Finner nya vägar. Lever sitt liv. Och kommer tillbaka i ny skepnad.

Vi är skapta för att bära tungt

Jordan B Peterson är en kanadensisk professor i psykologi som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Personligen är jag mest intresserad av hans syn på berättelsens kraft och mening i våra liv. Dr Peterson säger: ”Hjälten i sagorna har bara en uppgift och det är att gå ut och dräpa draken. Gå dit där du tror att skatten finns och röj undan de monster som hindrar dig. Du kanske får ett helvete på vägen men det är din bästa chans. Livet är fullt av katastrofer men du måste ändå leva det. Vi är gjorda för att bära tungt och för att kämpa.” 

Det finns inga ursäkter

Jocko Willink tjänstgjorde över 20 år inom den amerikanska flottans specialförband Navy Seal. Det är Jocko Willink som dyker upp på min axel när jag inte har lust att gå till gymmet. ”There are no excuses!” säger han. Men…men…, stammar jag. ”There Are No Excuses!” envisas han. Så jag går iväg. Och ibland, när jag deppar över en eller annan missräkning, säger han: ”Har du misslyckats? Bra! Då bli du tvungen att prova ett annat sätt.”

Så ändrar jag läge i förhållande till solen

Medelåldern kräver nya angreppssätt. Författaren Virginia Wolff lär ha sagt att det handlar om att ändra läge i förhållande till solen. Jag gillar den bilden. Man tvingas att se saker ur ett nytt perspektiv när ljuset kommer från ett annat håll. Jag har klarat den viktigaste och mest centrala delen av familjelivet. De kommer att behöva mig även fortsättningsvis, ungarna, men inte så som det varit. Det betyder dock inte att jag kan slå mig till ro. Livet måste ha ett syfte, även i fortsättningen. Drakar ska dräpas och skatter ska hittas. Män ska älskas, svek ska sörjas och jag ska komma tillbaka i nya skepnader. Tunga bördor ska bäras och stora strider ska utkämpas. Och när jag misslyckas ska jag säga till mig själv: Bra! Då blir jag tvungen att prova ett annat sätt.

Så, vad kommer det att stå på min kylskåpsdörr under det kommande året? Jag är inte säker men jag leker med några tankar:

“Jag strävar efter att bli lite bättre idag än jag var igår”
Jocko Willink

“Själva syftet med livet är att hitta den tyngsta bördan du kan bära och bära den.”
Jordan B Peterson

Nästa år ska jag bli större

Hur ska en människa leva sitt liv?

Sträck på dig människa!

2 Comments

  1. Tack Anna! Underbar text. Jag tror den hjälper mig på min väg mot ett… kanske inte bättre liv, men… kanske mer positivare eller mer… vet inte. Kanske mot dagar där jag skrattar mer och där jag tar initiativ till att få ett mer meningsfullt liv… Och det där du skrev att barnen behöver mig inte längre på samma sätt men livet måste ha ett syfte i varje fall. Jag söker det syftet för närvarande..? Vad är det för mening med livet när jag inte har ungarna här hos mig längre? Och vad är det för mening med livet nu? Kram Cati

    /Cati

    • Jag har haft väldigt svårt att vänja mig vid livet efter att ungarna flyttat ut. Vem är jag när jag inte längre har min flock runt mig? Inte lätt att hitta ett lika meningsfullt syfte. Jag skulle säga att jag provar mig fram. Kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Vänligen kryssa i ruta för att godkänna

*

I agree

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.